Effektiv bekämpning av jätteloka 

Jättelokan finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter, vilket innebär att markägare enligt lag har en skyldighet att bekämpa den. Det är även förbjudet att sprida växtdelar vidare eller dela med sig av frön från plantan.

Vi har många års erfarenhet av bekämpning av jätteloka med mycket goda resultat! Tidpunkten för bekämpning är avgörande för att förhindra plantans spridning. Ju tidigare plantan upptäcks, desto snabbare och billigare blir det vanligtvis att bekämpa den och förhindra spridning av ytterligare bestånd – vilket kan ske fort!

Genom manuell bekämpning, som slagning med lie och borttagning av frukterna vid rätt tidpunkt, i kombination med hetvattenbehandling, har vi uppnått de allra bästa resultaten!

Peter Karlsson som är arbetsledare för invasiva arter blir här intervjuad av Sveriges Radio P4 Stockholm om bekämpningen av jätteloka på Högdalstoppen i Stockholm. – 24 Juni 2024

Det är bäst att låta erfarna och ansvarsfulla bekämpare av invasiva växter, utrustade med korrekt skyddskläder, sköta bekämpningen, bortforslingen och förbränningen av växtmaterialet.

Jättelokan innehåller en växtsaft som, i kombination med solljus, kan orsaka brännskadeliknande sår på huden som både är smärtsamma och kan leda till ärrbildning.

Det är inte alla kommunala återvinningscentraler som tar emot växtmaterial med jätteloka. Om bekämpningen och bortforslingen inte görs på ett korrekt och ansvarsfullt sätt riskerar du att sprida frön vidare och förvärra problemet.

Jättelokan introducerades i Sverige som prydnadsväxt. Den kommer ursprungligen från Ryssland och Georgien. Den sprider sig genom sina frön som kan följa med jordmassor som flyttas, under bildäck och trivs bäst längs med vattendrag, vägkanter och fuktiga marker. 

Jättelokans mest utmärkande drag är att den blir enormt stor. En planta kan bli upp till 3 meter hög, stammarna kan bli ca 10 cm tjocka och bladen nästan 1 meter i diameter. 

Jättelokan är farlig för människan då den är fototoxisk, det vill säga att växtens saft reagerar med solljus och kan ge brännskadeliknande blåsor som är både smärtsamma och kan orsaka ärrbildning.

Växten sprider sig lätt med frön som kan ligga vilande i upp till 10 år och som lätt flyttar sig med strömmande vatten, en plats där den gärna växer på. Den bildar täta bestånd där det inte finns utrymme för några andra växter och hotar därmed den biologiska mångfalden.

Mitt i träffar arbetsledare Peter Karlsson från Etni om bekämpningen av jätteloka på uppdrag av Stockholm stad vid Högdalstoppen. 

Vi är mycket stolta över att ha blivit ISO-certifierade vilket skedde i början av 2022. Vi valde att göra detta för att visa att vi möter upp de krav som ställs på entreprenörer vid upphandlingar. Detta ger oss också en bättre och mer hållbar struktur i vår organisation.